
Det du ser på bilden ovanför är mitt försök till att vara en kvinna. Det resulterade i dubbla maskor och frustration. Jag ställer mig frågan; Hur gör ni andra? Jag har gång på gång försökt sticka klart den där jävla halsduken, men den ser fortfarande ut som nåt någon unge gjort i slöjden.
Jag har aldrig varit duktig på " husliga bestyr " även fastän jag så gärna vill, och jag gissar på att jag aldrig lärt mig på riktigt eftersom jag inte är känd för mitt tålamod och pga att syslöjdslektionerna var som dom var:
1. Först var man tvungen att ta ett " symaskinskörkort "...okej, man skulle alltså sitta och sy på en massa papperskartor med markerade stygn i typ flera veckor innan man fick gå lös på tygerna. Kul för en 10-åring.
2. När man väl klarat " uppkörningen " så fick man inte alls välja och vraka bland tygerna, för ajabaja, en del tyger var svindyra och fick inte slösas med.
Istället fick man nöja sig med dom där tråkiga stuvbitarna som blivit över, du vet vilka jag menar eller hur? För det första var dom ohyggligt fula...rutiga,
70-talsmönstrade eller bruna och för det andra så luktade dom garderob.
3. När man väl valt ut ett tygstycke som man kunde titta på utan att kräkas med ögonen så fick man minsann inte sy vad man ville...nehej då, hur kunde man tro det?
Självklart skulle man göra något svinkomplicerat lapptäckemönster som tog flera veckor att knåpa ihop, och när man väl var färdig så var det inte ens snyggt och man hade åter igen tappat lusten för att vara kreativ...
Jag kommer att bli en stympad fru, en sån som köper allt färdigproducerat...men när jag tänker efter så låter det rätt så bekvämt...det finns ju andra som kan sitta och svära framför symaskinerna och virknålarna, medans jag kopplar av med en kopp varm choklad i soffan. Äh, så får det bli!