Pincett-tango

Ett par sitter vid den gemensamma sängkanten. En man och en kvinna. Belysningen är dov och tystnaden är tung. Hon är nära ett sammanbrott. Han är sammanbiten, hård som granit på utsidan. Ren frustration inuti.
Hon gör ytterligare ett försök, masar sig upp ur passiviteten och försöker återfå kontrollen, även fastän hon vet att det är lönlöst...

Mannen - Vad fan ska vi göra, detta funkar ju inte? Han ser på henne och ögonen blixtrar till av ilska

Kvinnan - Jag vet inte! Hämta nåt att peta med då, eller nåt! Uppfodrande slänger hon ut med handen mot badrummet. Mannen går ut ur rummet, kommer tillbaka med en pincett.
Metodiskt börjar han att gräva djupare och djupare i den lilla smala glipan.
Det sitter som berg och paniken väller upp inom de båda.

Kvinnan - Vi måste ju få uuuut det! Tårarna är nu nära av ilska, och för en stund arbetar dom gemensamt med att slita, dra och lirka innan hon kastar föremålet på sängen. Uppgiven.

Plötsligt lyser mannen upp och ler brett med hela ansiktet.

" Titta älskling, man skulle ju dra kortet åt andra hållet! " Förvånat vänder sig kvinnan om, hon är randig i ansiktet efter bittra tårar och lösgör sig från duntäcket. " Va? Hur menar du? " Mannen pekar på en liten pil som finns markerad på metallplattan. " Ser du inte, det är ju till och med en pil här". Nu ser hon också, och känner sig smått dum. I tjugo minuter har dom suttit och försökt trycka ut ett SIM-kort från fel håll ur mobiltelefonen. Hoppande och gnisslande som två ilskna apor...nåja klockan var ju bara 6 på morgonen och ingen av dom hade druckit kaffe...